[----------------]

Nooras örtagård - Örternas användning

[----------------]

[MAIN] Tillbaka till
örtagården

[*] Introduktion

[*] Odling av örter

[*] Användning

Hantering & förvaring
Kryddörter
Läkeväxter
Kroppsvård & hårvård

[*] Örter A-Ö

[*] Recept

[*] Min örtdagbok

[*] Smått och gott

[*] Information in English

Hanteras varsamt

När du plockat örterna bör de antingen användas genast eller konserveras på något sätt för senare bruk. Den vanligaste konserveringsmetoden är torkning, men för vissa örter passar frysning bättre. Man kan även bevara örternas essens genom att göra tinkturer, örtvinäger, örtoljor och salvor, eller varför inte kryddat brännvin.

Vad man än gör med örterna gäller en del tumregler vid hanteringen. För det första ska man slänga alla skadade, smutsiga eller insektsangripna delar. Örterna bör inte sköljas, eftersom det minskar smaken och gör torktiden längre. Borsta hellre försiktigt och ta helst bort allt som är jordigt. Det enda undantaget är rötter, som måste sköljas eller borstas noga för att få bort all jord.

Torkning

De flesta örter går utmärkt att torka. Torkning ska ske i ett väl ventilerat och mörkt utrymme. Det går även att torka i ugnen, då ugnen sätts på lägsta effekten och ugnsluckan lämnas på glänt.

På örter med stora blad och tjocka stjälkar, såsom salvia plockas eller repas bladen loss från stjälkarna före torkningen. Tunnstälkade örter och örter med små blad, som t.ex. timjan är enklast att torka på stjälkarna. Blomflockar av t.ex. älgört repas försiktigt av med t.ex. en gaffel före eller efter torkningen beroende på stjälkens tjocklek. Kronbladen från t.ex. ringblomma plockas loss innan torkningen.

Sedan sprids örterna ut i tunt lager på t.ex. plåtar, tidningar eller i låga korgar. Titta till örterna med åtminstone ett par dagars mellanrum och vänd på större kvistar eller knippen så att de torkar jämnt. Örter på stjälk kan hängas i små, luftiga knippen som binds samman med gummiband eller snöre. Gumminbandet har den fördelen mot snöre att det drar ihop sig när örtstälkarna torkar och krymper. Om man vill binda med snöre måste man kontrollera då och då att snöret sitter åt så att örterna inte faller ur knippet.

Så fort örterna är så torra att de lätt går att smula sönder bör de förpackas i tätslutande burkar, så att de inte suger åt sig ny fukt. De örter som torkats på stjälk kan repas eller kramas loss från stjälkarna för att ta mindre plats i burkarna. Timjanblad brukar vara knepiga, då stjälkarna ofta är hårda och vedaktiga och bladen små. Jag tycker att det är enklast att ta ett knippe torra timjankvistar mellan händerna och rulla dem mellan handflatorna samtidigt som man trycker lätt. Då lossnar timjanbladen och faller ner på den tidning eller handduk man har varit förutseende nog att lägga under. Detta är dock inget för allergiker eller astmatiker, då det sprids ett fint och starkt doftande timjandamm i rummet.

Örterna ska förvaras mörkt, torrt och inte för varmt. Örter i mörka burkar kan stå framme, men klara glasburkar bör förvaras mörkt i t.ex. ett skåp. Om man vill ha örter synliga på kryddhyllan kan man ta fram lite åt gången i en liten burk, och förvara resten i skåpet. Till exempel dragon, libsticka och spansk körvel gulnar fort om de får stå i ljuset.

Frysning

För vissa örter lämpar sig frysning bättre än torkning. Vanliga örter att frysa är t.ex. dill och persilja. Frysning är enkelt. Det är bara att plocka och rensa örterna, och sedan packa dem tätt i små tätslutande påsar eller askar och stoppa dem i frysen. När man sedan vill ha lite örter är det bara att bryta loss en del av de frysta örterna. Låt bara inte resten av örterna i förpackningen tina innan de stoppas tillbaka i frysen, eftersom det förkortar hållbarhetstiden.

Frysta örter kan hålla ett år eller längre om de inte kommer i kontakt med för mycket luft. Om man förvarar örterna i askar och askarna inte är fyllda kan det lätt hända att örterna börjar torka i frysen. De går då fortfarande att använda men är inte lika fräscha.

Olja, vinäger, brännvin m.m.

Man kan även bevara örternas aromer och verksamma ämnen genom att göra örtvinäger, kryddat brännvin, örtolivolja, tinkturer eller andra hållbara produkter. En del av detta beskrivs i detalj under rubrikerna Kryddörter, Medicinalväxter och Recept.

Denna sida är skriven av Noora Peura, nooras_kryddor@stacken.kth.se, http://www.stacken.kth.se/~noora
[----------------]