Tillbaka till
örtagården

Introduktion

Odling av örter

Förgro plantor
Odling på friland
Odling på balkong
Vilda örter

Användning

Örter A-Ö

Recept

Min örtdagbok

Smått och gott

Information in English

Odling på friland

En egen örtagård är det bästa sättet att garantera tillgången av både färska och torkade örter. Örter är minst lika lätta att odla som "vanliga" växter, och i många fall till och med lättare. Många örter blommar vackert och passar utmärkt i blomsterrabatten eller som kantväxter.

Planera örtlandet

Örtlandet kan se ut nästan hur som helst. Man kan ha ett klassiskt symmetriskt land med prydliga rutor, eller ett vilt örtland, där örterna får sprida sig slumpmässigt. Det viktigaste är att man har väldränerad och ganska mager jord och mycket sol. Flera av våra populäraste kryddörter växer vilt i medelhavsområdet, dä klimatet är mycket varmare och torrare och jordmånen är mager och sandig.

När man planerar sitt örtland bör man lämna ett speciellt utrymme för ett- och tvååriga växter, såsom dill, anis och kummin. Ofta förnyar de sig själva om man låter fröerna mogna och sprida sig själva, men kan då hamna lite varstans i örtlandet. De behöver även mer näring än många fleråriga örter, varför de gärna får stå lite för sig själva på en plats där de kan gödslas utan att man gödslar de andra örterna på samma gång.

Det är även viktigt att tänka på hur växterna breder ut sig. Bland annat Oregano och alla myntasorter sprider sig lätt via rotskott och kan behöva begränsas. Myntor gör sig faktiskt bäst i stora krukor, som kommer att fyllas med rotskott på ett par säsonger.

Rosmarin klarar inte frost och bör därför inte odlas på friland i Sverige. Sätt den hellre i en vacker kruka, som kan ställas ute på sommaren och på en ljus, sval plats på vintern. Även salvian kan vara känslig mot kyla, och bör stå skyddat. Det kan vara en bra idé att plantera den nära huset, där det ofta är lite varmare och skyddat från den värsta vinden.

Så här såg en del av mitt eget örtland ut i mitten av juni 2001. I mitten blommar gräslök och timjan, och längre bak skymtar salvians blå-lila blommor.

Plantera örterna

De flesta örter går att dra upp från frö. En del örter sås direkt på friland på våren eller hösten, medan andra sorter ska förgros inomhus i mars-april. Läs mer om hur man förgror plantor under rubriken Förgro plantor. Plantorna planteras ut när risken för frost är över i slutet av maj eller början av juni. Det bästa är då att vänja dem försiktigt, genom att på morgonen ställa ut dem i sina krukor och ta in dem igen till kvällen. Vid blåsigt väder kan de behöva stöd för att inte slitas sönder, men redan efter ett par veckor har de blivit stadiga nog för att stå på egna "ben" och bli utplanterade på riktigt.

Dill, gräslök, gurkört och andra snabbväxande sorter kan sås direkt på friland så fort risken för frost är över. Tåliga sorter och fleråriga växter, såsom gräslök och ringblomma sås allra bäst redan på hösten, då de kan gro i sin egen naturliga takt.

Är man för otålig för att dra upp plantor själv eller om man bara vill ha ett enstaka exemplar av någon sort kan man köpa färdiga plantor på plantskola. Örter som säljs i kruka i matbutiken går också att plantera ut, men de är sköra och kommer att behöva mycket vatten i början.

Sköt om örterna

Fleråriga örter på friland bör inte gödslas speciellt mycket, eftersom det bara gynnar ogräset. Ett ogräsfritt örtland ser vackert ut och är produktivt, men det går faktiskt att låta örtlandet växa igen ibland, bara man röjer bort ogräset ordentligt några gånger om året. Låga sorter, såsom persilja och citrontimjan har dock svårt att konkurrera mot högt ogräs.

Många örter är relativt immuna mot skadedjur, men om man upptäcker sådana bör de avlägsnas fort. Kom ihåg att inte använda gifter, du vill ju kunna äta av örterna sedan.

När örterna vissnat på hösten är det säkrast att låta de perenna örterna vara som det är. På våren kan man se vilka kvistar som gör nya blad och vilka som är helt döda. Vissa perenner såsom oregano och citronmeliss gör alltid helt nya skott från roten, men på mer buskliknande örter som salvia och vinterkyndel ska man låta kvistarna vara kvar, eftersom de kommer att skjuta nya blad. Beskär örterna först på våren och under sommaren när du ser hur de växer.

Skörda örterna

Skörd ska hellst ske på en varm och solig dag, eftersom de aktiva ämnena, inklusive smakämnena, då är som starkast. I övrigt bestäms skördetiden av örten. Blommande örter vars blad man vill skörda bör skördas innan de blommar, då blomningen suger krafter ur bladen. Blommor ska skördas nyutslagna, och fröer när de är mogna. Till dagligt bruk av färska örter kan man dock skörda örterna när som helst.

När du skördar örterna kan du passa på att samtidigt vårda dem. De flesta perenner och många ettåringar mår bra av att toppas, medan andra ettåringar kan behöva gallras. Toppa örterna precis ovanför ett bladpar eller skott, så att de kan grena sig, och gallra bort svaga exemplar som växer för tätt intill starka och fina exemplar.

Efter skörden ska örterna läggas på tork så snart som möjligt. Mer om det finns under rubriken Hantering & förvaring.