Dag 2

Varunder överraskning sker på morgonen och lunchen, Edinburgh betraktas och anslutas med en kylig sightseeing tur stan runt.

På morgonen inträffade den första överraskningen: Thord var först upp ur sängen och först färdig! Hupp! Jag och Henning tog det med lite mera normal fart och vi trenne rumskamrater beträdde frukostmatsalen vid pass 08.10. Vi intog våran skotska frukost och hade precis avslutat den när Per och Lotta kom ned. Eller snarare så ledde Lotta Per in i matsalen, Per var inte riktigt vaken ännu, kläder hade han i alla fall på sig.

Efter att vi alla hade fått frukost så samlade vi ihop oss och började gå ned mot Edinburgh Centrum. Första punkt på programmet var Edinburgh Castle. Efter att vi hade kommit ned till centrum så insåg vi alla vad Per hade försökte säga från början: Slottet ligger högt upp och vi kommer att få mycket trötta fötter och annat om vi skulle gå ända dit upp. Lösningen blev en taxi och vi kunde nu se att fem personer satt riktigt bekvämt i en Edinburgh taxi utan bagage.

Utanför slottet höll man på att montera upp läktarna för Edinburgh Military Tatoo som skall gå av stapeln under Augusti månad. Jag insåg något då som inte har märkts på de TV-bilder jag tidigare har tagit del av från tatoot: Hela planet lutar ganska mycket ned från slottet! Inne på slottet missade vi precis en guidetur så vi fördrev tiden i slottets turistbutik i väntan på nästa tur. Turen leddes av en mycket trevligt man med en mycket trevlig dialekt, så trevlig dialekt att jag bara förstod c:a två procent av allt han sa! Det var mycket synd för han verkade veta vad han pratade om och framför allt verkade han tycka om att guida folk.

Vi följde dock med hela turen som slutade uppe på Crown Square som är den innersta (och högsta) delen av slottet. Vi vandrade runt i olika delar i slottet och besåg bland annat de Skotska regalierna: Kronan, svärdet och spiran samt ‘The Stone of Destiny’ som numera var återförd till Skottland. Det fanns också en mycket imponerande riddarsal i slottet så man bara väntade på att få ordna en medeltida bankett där. I Edinburgh Castle ligger också ‘Scottish National War Memorial’ där man hedrar alla de som har stupat i skotsk militär tjänst sedan första världskriget. Edinburgh Castle var en mycket imponerande (men ack så blåsig) anläggning. Vi avverkade det hela på c:a tre timmar men vi skulle utan vidare ha kunnar stanna hela dagen där.

När vi kom ut från slottet så var vi alla hungringa, vi fann en indisk tandoori-restaurang där vi intog lunch. Kyparen varnade mig för att Kyckling Madras var ‘HOT’ men jag bestämde mig för den i alla fall. Aningen måste jag vara ganska van vid den typen av stark mat eller så var den väldigt tunn i smaken: Jag tycket den var ganska lagom normal-stark... Vid lunchen inträffade dagens andra överraskning: Jag drack vatten och Lotta drack mjölk!! Enligt all annan normal tradition borde det ha varit tvärtom men Lotta gav mig nu dagens andra överraskning.

Efter lunchen tänkte vi besöka en whiskyutställning utanför slottet men vi gick aldrig in. Vi stod i entrén och tvekade en lång stund, tittade på klockan (turen skulle ta en timme) samt värderade inträdesavgiften och beslöt oss slutligen för att avstå från detta besök. Vi gick istället tvärs över gatan för att besöka en väveri-utställning men det var inte heller någon höjdare. Betalt skulle de ha för att man skulle få se något och det verkade mest gå ut på att kränga så mycket bjäfs som möjligt till turister. Blä.

Vi avvek från området runt slottet och gick istället in på Scottish National Gallery och vandrade runt bland de olika konstverken. Speciellt en tavla fastnade jag för: Tavlan hette ‘Lady in Gray’ och var en målning av konstnärens dotter. Tavlan var mycket suggestivt placerad så när man gick runt en krök i utställningslokalen så såg man den direkt tre rum bort. Kvinnan på tavlan var klädd i en grå klänning och satt och jobbade med något handarbete men tittade rätt på konstären precis som om hon hade blivit avbruten av att någon började prata med henne. Tavlan var helt enkelt vacker!

Då vi hade sett oss mätta på konstverken behövde Per kaffe och efter tips från en av vakterna på galleriet så sökte vi oss till ett café. Caféet visade sig ha visst italienskt stuk och jag intog här en mycket god, kladdig, söt och onyttig tårtbit. Efter kaffeintag (med tillbehör) kände vi oss ganska dästa och bestämde oss för att ta en bussrundtur i staden. På vägen till bussen hamnade vi i en bokhandel där det botaniserades en lång stund, Thord fick i alla fall tag i en lämplig bok till sin sambo som handlade om keltiska folksägner. Lite andra böcker inhandlades också.

Nu var det dags för bussrundturen och vi blev rekommenderade av guiden att sätta oss på övre däck (i den cabbade dubbeldäckaren) om vi kunde stå ut med kylan. Vi fem klämde ihop oss så långt fram som möjligt tillsammans med guiden bakom den vindruta som fanns på övre däck. Edinburgh är en blåsig stad så vi var ganska frusna efter att ha fått oss en hel del historia till livs. Guiden gav oss tips om var vi kunde finna några bra restauranger och efter att ha gjort en snabb markandsundersökning hos fyra italienska restauranger valde vi en av dessa. När väl maten kom på bordet visade den sig smaka bra, jag trodde inte jag skulle kunna äta någonting för det vara bara två timmar sedan vi hade fikat. Maten smakade så pass bra att jag lyckades lura hela gänget att även äta dessert.

Dagen avslutades med en promenad från restaurangen hem till hotellet och vi äntrade ånyo våra rum. Henning hade innan vi åkte från Sverige köpt några obskyra (i alla fall för mig) serietidningar som han nu försökte läsa. Han klagade vilt på att han hade problem att hitta pratbubblorna i serierna och framför allt i vilken ordning det är lämpligt att läsa dem. Ack ja... Tacka vet jag Kalle Anka och Co, det är riktiga gamla goda serier av god kvalité. Enligt mig i alla fall.