Habamobil V
kör än...
Feb 2019: Köpt Volvo V70, 2007a
Habamobil IV
Feb 2019: Dog i växellåderas, såld.
Jun 2019: 207802km, bilprovning: byte bromsskivor.
Jul 2017: Köpt Volvo V70, 2004a
Habamobil III
278400km
Jun 2018, Såld till en kille och hans tjej som skulle övningsköra.
277777km
Jul 2017
255943km
Feb 2015 besiktning.
245466km
Feb 2014 besiktning.
228175km
Jan 2012, besiktning allt OK.
~228000km
Jan 2012, ny halvsats hos Avgassystem AB
~226000km
Nov 2011, nya bromsar runt om (skivor + block) hos Ohmegi Däck
222222km
Jul 2011
~220000km
Mai 2011, oljebyte själv
~219000km
Apr 2011, ny generator bytt själv (fast det visade sig att det var dålig jordning på generatorsidan)
218107km, Feb 2011, besiktning allt OK.
~208000km
Apr 2010, besiktning allt OK.
~208000km
Jan-Mar 2010, byte topplockspackning (och kamrem när man ändå håller på).När det en sen dag i januari var kallt som attan så tyckte topplockspackningen att det var dags att ge upp och blanda vatten, olja och förbränning, allt i en salig röra. Vid -18°C ute så blir det en ordentlig dimbank efter bilen. Jag klarade mig precis hem och sedan några meter till in i kompisens garage (tack en gång till Joar). Utan att veta vad som väntade mig så mekkade jag själv. Hur svårt kan det vara...
Under tiden jag jobbade med habamobil III så hade jag habamobil III 1/2. Ungefär som III fast med LTT. Den finns tyvärr inte längre eftersom nästa ägaren somnade vid ratten (ägaren finns dock fortfarande bland oss som tur är)
~140000km
April 2008. Ojäm tomgång gjorde mig misstänksam och efter ha bytt tändstift och rotor så var det dags att ordentligt tända lampan och åtgärda det där pysande ljudet vid cylinder ett. Visst drar den tjuvluft tänkte jag när jag spottade på insugspackningen och det försvann. Tjuvluften gör att blandningen inte stämmer allts överens med det som den gamla Bosch insprutningen räknar fram. Då blir det bara fel med en hackande tomgång som pendlar mellan 600 och 900 varv.
Så jag skaffade en ny packning (finns på Micro, Mekonomen eller Volvo,
alla runt SEK 125:-). För att demontera insuget måste man öppna 8
muttrar (smala fingrar är ett plus) samt lossna den nionde bulten
lite. Inte tappa muttrarna. Försiktigt lyfta hela insugspaketet och
pilla dit den nya packningen. Så här set det ut utan. Sedan bara dra
fast igen och kolla att inga slangar (vevhusventilation, etc) halkat
loss.
När man sedan var där var det lika bra att spänna generatorremmen och få allt
ordentligt besiktigad av kompisen.
På resa
En Habamobil med lite bra-att-ha prylar står en bit hemifrån - på Ledåsa.
Tredje habamobilen är en röd 945:a från 1992 som till 1994 gick som ambasadbil i Polen. Alltså momsfri privatimport vilket gör att vissa försäkringsbolag inte vill ta i den med tång. Löjligt. Just nu alternerar det mellan Folksam och Volvia vem som har den bättre dealen i år. Jag är andra ägaren. För att vara en 92:a så har den inte gått många mil allts - ~1100/år.
En taxi från vänster gjorde att jag fick en ny bakflygel. Annars har inget varit sönder om man bortser från småsaker som en lös list och att det är något som skamlar i bakluckan. Får väl öppna och kolla efter vad som är löst nån dag.
Habamobil II
Habamobilen framför Öresundsbron 2003. Den gick Stockholm-Esslingen t-o-r utan
att mucka det minsta.
Wheee! 2004-07-29 20:00 och går och går...
Knappt ett år senare hade jag dock sålt den till en kompis som hade
ett trängande bilbehov. Sedan fick den lite småskavanker (spricka i
vindrutan, krånglande automatchoke igen, smårisiga bromsok) som gjorde
att den inte var värt att reparera. Skroten tog den 2005.
Det här är habamobil II
Som ni ser så är själva bilen är inte mycket att titta på, dvs en ytterst beige 745:a. Men den gör sitt jobb - att transportera mig och mina prylar mellan A och B dagligen. För den som inte vet vad sifferkombinationen betyder kan jag berätta att det bara kan handla om en Volvo. Jag tänkter dock inte inkludera någon länk till Volvos hemsidor eftersom de gjorde jakt på alla som skrev Volvo på sin webbsida utan att först fått det sanktionerad av bolaget. Även helt självklara sidor av småföretag som utförde service och sålde tillbehör.
Jag vet inte varför folk frågar mig om råd när man köper begbil, med jag har i alla fall skrivit ner en lista med saker jag tänker på när jag handlar begbil. Och alla bilhandlare kommer i rakt nedstigande led från hästskojare. Bilarna jag har köpt har ofta varit utanför begangnatbilslistorna, men jag känner att jag har fått valuta för pengarna i alla fall (kapitalinsatsen skall vara under 10k pengar per år), naturligtvis tillkommer vanlig underhåll som oljebyte mm. Slarva inte med olje och oljefilterbyten, det är väl investerade pengar.
Lite saker som behövde fixas (2001)
Eftersom en liten platspigg vid snabbtomgångshöjningen på automatchoken hade gått av, så var jag tvungen att plocka bort förgasaren på min 745:a för att komma åt när jag bytte den delen. Andra gången skulle det kanske ha gått att byta utan att demontera rubbet eftersom man då har sett hur det hänger ihop, men det går rätt smidigt att lyfta ut hela förgasarklumpen istället för att stå hukad över huven. Hos Stockholms största Volvorepresentation fanns det ingen reperatör som ens kunde stava till förgasare, men reservdelsförsäljningen har bra sprängskisser i sin dator som man kan få en utskrift av. Jag passade på att ta lite bilder.
Motorrummet utan förgasare
Biten som fattas: Själva stromberg förgasaren
Det finns galningar som inte sysslar med förgasare .
Min bil har också elkontakt till släpvagn, och även om färgerna på den här ritningen inte stämmer med min bil (Volvo: jord-brun och batteri-röd-oansluten) så tackar jag killen som gjorde sig mödan att rita och berätta på nätet.
Habamobil I
Innan habamobil II fanns det en habamobil I.
Ett av de sällsynta bilddokument av habamobil I, en 245:a Diesel.
Jag har sålt den för en billig peng för länge sedan när den blev för taggig i dörrarnas nederkant, men sist (2006) jag frågade bilregistret var den i alla fall inte skrotad dock avställt.
Motorn är en rak VW-sexa med sådär 90 hästar som Volvo köpte in och anpassade lite för 240 serien. Den motorn är konstruerad för Volkswagens serie av lätta LT lastbilar och går i stort sett inte sönder i en personbil. Dock är motorn stor och tung, vilket gör hela bilen ungefär 500kg tyngre än motsvarande bensinare. Trots aluminiumhuv.
Observera: Det står inte Diesel på bilen. Undrar om de som
slangade mig någon natt blev glada? Det stod i alla fall en trasig
(bensin-) 244:a längre ner på gatan dagen därpå, kan det ha något
samband?
